Dagens samhälle är ett informations- och kunskapssamhälle där kunskap och kompetens är nyckeln till företags framgång. En förändring har skett i näringslivet då de tillverkande företagen har blivit allt färre och de kunskapsbaserade företagen har ökat. För att kunna överleva i det nya samhället måste ledning och anställda i ett kunskapsbaserat företag ständigt utveckla sina kunskaper, sitt humankapital. Humankapitalet är den mest värdefulla tillgången i ett kunskapsbaserat företag då företaget är beroende av de anställdas kompetens och kreativitet. Därför är det viktigt att dessa företag tar tillvara på och förädlar sitt humankapital.

LKABs infrastrukturavdelning är en sekundärproduktion och en stödjande funktion till primärproduktionen vilket gör att avdelningen utför många olika aktiviteter och är svårstyrd. Syftet med denna uppsats är att studera den formella och informella styrningen och dess styreffekter på LKABs infrastrukturavdelning med utgångspunkt i Simons Levers of Control Vid formell styrning såsom Simons Levers of control, styrs företaget genom dokumenterade värderingar, gränser, interaktivt arbete och uppföljning. Informell styrning kan vara företagets kultur, ledarstilar, regler och normer som inte är dokumenterade utan informella. Både formell och informell styrning påverka en individs beteende det är därför viktigt att de som skapar formella styrsystem tar hänsyn till de informella faktorerna och att den informella styrningen är i linje med den formella styrningen och att det finns en balans mellan dessa på företaget för att nå önskade styreffekter. I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats med influenser av aktörssynsättet.

Företag idag söker ständigt nya och förbättrade konkurrensfördelar, som är en konsekvens av den snabba och ökande globaliseringstrenden. Ett viktigt grundincitament för att skapa dessa fördelar samt bemöta omvärldens föränderlighet och krav har bidragit till att allt större fokus riktats mot behovet av en bred kompetens, det vill säga ett utvecklat humankapital, inom företag. Humankapitalet är en av de mest betydelsefulla grundpelarna i ett företag då företaget är beroende av de anställdas kompetens och innovationsförmåga. Det är således viktigt att ett företag styr humankapitalet på ett sådant sätt att det når en stärkande eller förädlande effekt. Ett sätt för att strategiskt styra förädlingsprocessen av humankapitalet är att nyttja Simons Levers of Control, vilken även går under benämningen Simons styrmodell.

Företag idag söker ständigt nya och förbättrade konkurrensfördelar, som är en konsekvens av den snabba och ökande globaliseringstrenden. Ett viktigt grundincitament för att skapa dessa fördelar samt bemöta omvärldens föränderlighet och krav har bidragit till att allt större fokus riktats mot behovet av en bred kompetens, det vill säga ett utvecklat humankapital, inom företag. Humankapitalet är en av de mest betydelsefulla grundpelarna i ett företag då företaget är beroende av de anställdas kompetens och innovationsförmåga. Det är således viktigt att ett företag styr humankapitalet på ett sådant sätt att det når en stärkande eller förädlande effekt. Ett sätt för att strategiskt styra förädlingsprocessen av humankapitalet är att nyttja Simons Levers of Control, vilken även går under benämningen Simons styrmodell.

This thesis studies the concept of balance in the management control systems (MCS) of a small Swedish company within the IT-sector. The aim is to evaluate the importance of balance and dynamics in MCS and investigate which factors affect them. The frameworks used are Simons (1994) four levers of control, and the five-factor model for balance and dynamics by Mundy (2010). The small IT company - the object of the case study - has grown extensively in the last years and needs to develop more formal MCS without losing efficiency and creativity in their fast-moving industry. The case study reveals that balancing MCS is important also in smaller companies with less formal MCS.

Robert Simons modell, Levers of Control är en styrmodell som består av fyra hävstänger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrån företagets strategi. Det var utifrån denna modell studien tog sin ansats där det primära syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var utformad i koncerner. Det sekundära syftet var att ta reda på vilka grunder sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en fallstudie där tre koncerner har deltagit och där vi ställt vår teoretiska referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av studien visar att det är förvånansvärt liten skillnad mellan koncernbolagens utformning av styrning.

Robert Simons modell, Levers of Control är en styrmodell som består av fyra hävstänger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrån företagets strategi. Det var utifrån denna modell studien tog sin ansats där det primära syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var utformad i koncerner. Det sekundära syftet var att ta reda på vilka grunder sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en fallstudie där tre koncerner har deltagit och där vi ställt vår teoretiska referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av studien visar att det är förvånansvärt liten skillnad mellan koncernbolagens utformning av styrning.

Problem: What are the characteristics of Polykemi?s management control system and how is it affected by growth? Purpose: To describe and analyse the management control system of a medium-sized family-owned company from the perspective of Simons? Levers of control. Research design: An abductive, interview-based case study of Polykemi AB. Conclusion: Polykemi?s management control system is primarily a traditional one which is rather strong in terms of Levers of control.

Franchising är enligt flera källor ett starkt växande fenomen runt om i världen. Utformningen av ett franchisesystem är en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig självt. Det anses därför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna på ett önskvärt sätt. Enligt vår mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger på att styra ett företags stabilitet med hjälp av fyra olika styrningar och dessa är värderingsstyrningen, den gränsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

Franchising är enligt flera källor ett starkt växande fenomen runt om i världen. Utformningen av ett franchisesystem är en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig självt. Det anses därför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna på ett önskvärt sätt. Enligt vår mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger på att styra ett företags stabilitet med hjälp av fyra olika styrningar och dessa är värderingsstyrningen, den gränsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

The connection between management control systems for controlling sustainability and a firm's motivation for engaging in sustainability is not completely understood (Arjaliès & Mundy, 2013). The aim of this thesis is to develop a more profound understanding for management control in achieving sustainable companies. To do this, we raise the question: How and to what extent do companies use management control systems to achieve sustainability compliance Simons's Levers of Control (1995) are applied to this question in order to get a consistent and thorough insight of management control systems. Hence, a case study of ABB:s work to achieve material compliance in accordance with EU-regulation was conducted. The findings of the case study reveal that ABB uses the regulations as explicit goals and implement them in sustainability procedures.

This study aims to examine the effect management control systems have on which goals health centers prioritize. The management control systems of one privately owned and one publicly owned health center have been studied through a qualitative case study. Robert Simons (1995) framework with four levers of control (diagnostic control systems, interactive control systems, belief systems and boundary systems) has been used to structure the study. For both health centers we found a conflict of interest mainly between the diagnostic control system and the beliefs system, where the diagnostic control system is biased towards quantitative goals and the beliefs system is mainly biased towards qualitative goals. However, despite the unbalanced levers of control the studied health centers have been able to reach a well functioning compromise between quantitative and qualitative goals..

Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering i flera perspektiv för en organisation som ett komplement till den traditionella ekonomistyrningen som inriktar sig på att uppnå kortsiktiga mål. För att den strategiska ekonomistyrningen skall skapa mervärden krävs att medarbetarnas kreativitet och kunskap tillvaratas. För att uppnå detta har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control. Styrmodellen skall ge organisationen en helhetssyn och nyckeln ligger i att medarbetarna förstår och accepterar ledningens visioner. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ledningen vill förmedla i den strategiska ekonomistyrningen uppfattas av medarbetarna.

Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering för en organisation där det gäller att upprätthålla sin konkurrensposition på lång sikt genom att organisationen analyserar konkurrensfördelar från olika perspektiv. För att organisationer skall uppmärksamma långsiktiga perspektiv har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control som sätter den strategiska ekonomistyrningen i ett funktionellt sammanhang. Det övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur ledningen i en affärsenhet i en stor organisation arbetar med den strategiska ekonomistyrningen. Mer specifikt ville vi undersöka vilka aspekter i den strategiska ekonomistyrningen som ledningen vill förmedla samt hur ledningen agerar för att förmedla den strategiska ekonomistyrningen. Vi har genomfört en fallstudie i en organisation med en stark företagskultur och intervjuat personer i ledningen i en affärsenhet.

Ekonomistyrning avser de system, regler, tillvägagångssätt, värderingar och andra aktiviteter ledningar tillämpar i syfte att utstaka anställdas väg - ett forskningsområde som inkorporerar viktiga icke-konsensuella konceptdefinitioner som stör möjligheterna att bygga ett kumulativt forskningsområde och reducerar jämförbarheten studier emellan. Mot sagd bakgrund sökte Otley & Tessier (2012) att konceptuellt utveckla en synnerligen välciterad styrmodell, Simons Levers of control, som i denna studie, tillsammans med den paradigmatiska neoinstitutionella teorin, anlades mikroekonomiskt på en pionjärsorganisations tillämpade och upplevda styrning. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för institutionella strukturer inom den strategiska ekonomistyrningen i en pionjärsorganisation genom att, (1) beskriva den tillämpade och upplevda ekonomistyrningen, (2) identifiera institutionella mekanismer samt (3) framtaga en analysmodell för strategisk ekonomistyrning i organiska miljöer. För att uppnå uppsatsens syfte har ett deduktivt/abduktivt forskningsupplägg tillämpats inom ramen för vilket befintlig essentiell teori- och modellbildning användes för att förstå en specifik händelse. Valt forskningsupplägg kompletterades med ett aktörsperspektiv åsyftandes att öka förståelsen för skeenden, uppfattningar och samband i den socialt konstruerade verkligheten som omgav studiens informanter.